Banläggarna spekulerar.

Runoway. Vi banläggare skulle tycka det vore kul att kunna utvärdera framför allt några långsträckor i flera klasser, då vi bedömt att det finns ett antal olika vägvalsalternativ och vi haft våra teorier nedan. Tyvärr har ingen av oss lagt upp en stafett i Runoway och vår ocadfil är kodad som individuella banor och inte stafett och klasser. Detta går kanske att ändra på. Har någon gjort detta tidigare är vi tacksamma för tips. Tills vidare kör vi analys och kommentarer via två lågupplösta bildfiler av H21 och D21 banorna samt vår gästbok.

H21         D21

Generellt har vi haft följande huvudteser.

Långsträcka 1 i H21 & H35, H20.
Lätt höger – rakt på snabbast men generellt svårare ingång. Har man de två lite mer nordliga gafflarna bör man nog i stafett välja vänster stig och upp längs öppna åsen. Finns även ett ytterligare högervägval vilket vi bedömde som lite för långt men i och för sig en flackare löpning in mot kontrollen. Klubbens elitveteran Yngve nämnde dock några kloka ord vid genomgång som är tänkvärda ”Individuellt går jag nog höger-rakt på men på en kavle kör jag runt vänster förmodligen 30 sek långsammare men utslaget över 3 löpare så bommar nog någon mer än 2 minuter på den svårare ingången”

Långsträcka 2 i H21.
Undvik det blöta i mossarna. Vid provlöpning var rakt på lätt vänster om stora mossen något snabbare än höger om mossen och den opasserbara mossen vid kontrollen. Vänstervägvalet attraktivt för flack och enkel ingång, men alltför tunglöpt då vegetationen är frodig längs ett mosstråk vid denna årstiden.

Långsträcka 3 i H21 & Långsträcka i D35,D20,H55.
Här tror vi både gafflingarna och löpförmågan i terräng är ganska avgörande. Har man punkthöjden 123 i slutet tror vi absolut på ett högervägval. Undviker klättring och ger en mycket enkel ingång upp i sänkan. Mossen 124 eller lilla branten 125. Här är vi själva ganska osäkra och har förutom höger som till punkthöjden även funderat mycket på ett rejält vänstervägval. Kör på söderut mot stigen fortsätt stigen runt hela höjdpartiet och ta kontrollen 124 upp via större mossarna och 125 ev. baklänges upp i sänkan. Rakt på tror vi bara för de som är riktigt starka mot slutet av banan och både orkar fysiskt men också koncentrationsmässigt.

Sist men inte minst. Långsträckan i D21, H45 och långsträcka 2 i H35, H20.
Oavsett gaffling tror vi ganska mycket på det stora högervägvalet. Lättlöpt stig nerför, flackt och ganska raka stigar. Korsa kraftledningen och få en lätt ingång upp i sänkan. Internt i klubben har inte många sett detta vägval vid första anblicken, utan först efter lite noggrannare analys. Vänsterstigen är krokigare leder till lite mer uppför och det är lätt att korsa strecket både 1 och 2 gånger in mot kontrollen, vilket i slutänden kan bli ganska långt att springa. Som vanligt spelar naturligtvis löpförmågan in. En för egen del obehaglig tumregel är dock att ju svagare löpare man är ju mer bör man springa runt !!! vilket åtminstone jag sällan vill inse. Jag minns ett löptest vi gjorde på en tränarkurs i Vålådalen för ett 15-tal år sedan. Det var solklart att ju jobbigare terrängen blev desto mer tid tappade vi alla procentuellt mot Hans Melin då i A-landslaget och vår referens bland deltagarna på kursen.